Kyrkans melodi
Svensk musikhistoria/3
3. Medeltidens kyrkliga musik.
Kyrkomusiken i Norden stod i nära beroende av utlandet och kunde därför knappast utbilda några självständiga former. Likvisst stod den nordiska musikkulturen ej efter den utländska i djup och gedigenhet. Man bemödade sig i allt att följa gällande stadgar för kyrkomusiken i allmänhet.
De viktigaste härdarna för odlingen av kyrkomusik blevo med talet klostren, i början tillhörande cistercienserorden, sedan även franciskaner- och dominikanerorden. Under talet överflyglades alla av Birgittinerklostret i Vadstena, genom vilket den speciellt svenska klostermusiken fick ett fast hem, där i någon mån även högre flerstämmig konstmusik odlades.
Den högre musikutbildningen stod dock ej att erhälla i hemlandet. Man fick bege sig till Köln och Paris för att förvärva den högre skolningen, och hela medeltiden igenom hade den svenska musiken mest att lära i den franska huvudstaden.
Den svenska katolska kyrkomusikens tid omfattar i huvudsak blott trenne århundraden —, och det blev denna tidsålders kyrkomusik, som vann odling i Sverige vid kyrkor och kloster. De för [&#;22&#;]tidsåldern utmärkande särdragen äro å en
Kyrkomusik
Kyrkomusik är enstaka oklart avgränsad term på grund av en många stor repertoar som vid något sätt är förbunden med den kristnakyrkan. liksom en innersta kärna inom kyrkomusiken kunna man betrakta de liturgiska avsnitt såsom utförs sjungandes.[1] Dock äger begreppet tillsammans med tiden kommit att utökas även tillsammans musik liksom komponerats likt konstmusik alternativt i ett mer folklig musikstil.
Frågan om om kyrkomusiken stilmässigt kan skiljas från ytterligare musik, detta vill yttra om den sakrala musiken definitionsmässigt går att isolera från den profana, existerar ett musikteologiskt problem.[1]
Definition
[redigera | redigera wikitext]I sträng bemärkelse är kyrkomusiken direkt knut till kyrklig liturgi. Termen används emellertid även angående annan vokal och instrumental musik likt är skriven till alternativt initierad från bibelord, bibliska berättelser, helgonlegender och liknande. Merparten orgelmusik räknas även hit, mot exempel koralfantasier och koralpartitor. Den gamla kyrkans specifika musik existerar den gregorianska sången. Den fungerar kvar både inom den romerska kyrkan samt i vissa evangeliska samfund. Så existerar till modell musiken inom års svenska kyrkohandbok likaväl som inom den något som har antagits eller accepterats kyrkohandboken mot störr
Gregoriansk sång
Gregoriansk sång är en enstämmig, rytmiskt fri, ursprungligen oackompanjerad liturgisksång, främst inom den romersk-katolska kyrkan men även inom lutherska kyrkor som har traditionell liturgi. (Inom Svenska kyrkan finns en förening för den gregorianska sångens utbredande: Laurentius Petri Sällskapet för svenskt gudstjänstliv.) Denna sångtyp är uppkallad efter påvenGregorius den store (). Gregoriansk sång är officiell musik inom den katolska kyrkansromerska rit (som omfattar större delen av den katolska kyrkan). De centrala delarna av den gregorianska repertoaren fick sin klassiska form i Frankerriket under karolingertiden, dvs. talets andra hälft och talets början; de är baserade på äldre sångtraditioner i både Rom och Frankerriket. Efterbildningar av gregoriansk sång förekommer även på olika moderna språk, bl.a. svenska. I original är den en sång med ett intimt samband mellan ord och ton, (latinsk) text och melodi; de flesta av melodierna bör kanske snarare betraktas som en form av textartikulation än som melodier i vanlig bemärkelse.
Musiken
[redigera | redigera wikitext]Psalmtoner är benämningen på de recitationsformler som används vid recitati