Cellkärna 1177

Cellkärna

En cellkärna alternativt nukleus existerar en struktur i celler, som existerar insluten inom ett membran, och innehåller huvuddelen från cellens arvsmassa. Cellkärnan styr cellens funktioner genom för att reglera produktionen av proteiner. De flesta celler inom människokroppen äger en cellkärna, men vissa celler (såsom skelett muskelceller) har flera kärnor, samt mogna röda blodkroppar besitter inga cellkärnor.[1]

Cellkärnans insida äger en vätska som inom sin sammansättning liknar den i cytosolen. Kärnan äger ett nätverk av kromatintrådar, som består av DNA och proteiner. Vid celldelning drar sig kromatintrådarna tillsammans sig mot tjockare trådar, som kallas för kromosomer.[1]

Cellkärnan har en eget membran, som består av numeriskt värde lipidmembran. Mellanrummet mellan dessa två membran är sammanfogat med detta korniga endoplasmatiska retiklet. inom detta dubbla membran finns även porer där molekyler transporteras mellan kärnan samt cytosolen, inom informationsutbytande syfte.[1]

De organismer vars celler besitter cellkärna, bland annat växter och varelse, klassificeras såsom eukaryota organismer, medan dem som saknar cellkärna (bakterier och arkéer), kallas prokaryoter.

Delstrukturer

[redigera | redigera wikitext]

Kä

  • cellkärna 1177

    • Den allra minsta delen av något levande kallas cell. En ensam cell kan vara en levande organism. Celler kan också samarbeta och bilda flercelliga organismer till exempel ett träd eller en människa. I en encellig organism finns alla nödvändiga funktioner. I flercelliga organismer kan cellerna vara specialiserade till exempel har människor hjärnceller, hudceller, nervceller blodceller, m.m.

    Bild: iStock

    I en cell finns det olika delar som har olika funktioner. Dessa delar kallas organeller. Följande organeller behöver du ha koll på:

    Ribosom – cellens proteinfabrik. Här sker tillverkningen av protein som har många funktioner i organismen, till exempel som byggnadsmaterial i cellen.

    Mitokondrie – cellens energifabrik. Här sker förbränning av mat vilket gör att organismen får energi. Energin är nödvändig för att leva.

    Lysosom – cellens reningsverk. Lysosomer tar hand om cellens avfall och för ut det ur cellen. Lysosomen tar också hand om skadade organeller. Det innebär att den bryter ner/destruerar dem.

    Cellkärna – cellens högkvarter. Från cellkärnan styrs det mesta som händer i cellen. Det är dock inte alla celler som har en cellkärna.

    DNA – cellens bruksanvi

    Lysosom

    Lysosom är en organell vars uppgift är att stå för den intracellulära nedbrytningen av makromolekyler, partiklar och bakterier som genom endocytos kommit in i cellen, samt ickefungerande organeller eller organelldelar. Partiklar och bakterier som kommit in i cellen via endocytos, bryts ned genom att vesikeln sammanfogas med lysosomen, och sedan bryter enzymer i lysosomen ned partiklarna eller bakterierna i vesikeln. Ämnen som cellen kan ta vara på, såsom aminosyror, monosackarider och andra monomerer transporteras från lysosomen ut i cytosolen, och oönskade ämnen transporteras ut ur cellen genom exocytos.[1]

    Ickefungerande organeller eller organelldelar bryts ned i lysosomer genom autofagi. Organellen omges av ett membran, som bildar en vesikel. Vesikeln sammanfogas sedan med en lysosom. Detta gör att celler kan förnya sig kontinuerligt.[1]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Sand et al. () Människokroppen: Fysiologi och anatomi s. 49

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (