Kyrkoval i svenska kyrkan
Allt du behöver veta om kyrkovalet
Kyrkoval hålls vart fjärde år. Då väljs förtroendevalda till tre nivåer: församling, stift och kyrkomöte.
I september är det återigen dags. Närmare bestämt september, då det finns förtidsröstningslokaler öppna över hela landet. På valdagen, de 21 september, håller vallokalerna öppna.
Vilken vallokal man ska gå till står på röstkortet. Det kan man vänta sig i brevlådan några veckor innan valet, dock senast den 3 september.
Alla över 16 år får rösta
Röstberättigade i kyrkovalet är alla medlemmar i Svenska kyrkan som har fyllt 16 år senast på valdagen och som är kyrkobokförda i en församling i Sverige.
Nya medlemmar behöver vara registerade hos sin församling senast den 15 augusti Den dagen tas uppgifter till röstlängden ur kyrkobokföringen.
Registrering öppen för nya grupper
För den som inte bara vill rösta, utan också ställa upp själv, är det lite mer att hålla reda på.
Nya nomineringsgrupper till kyrkomötet kan registreras fram till den 15 mars. Nya nomineringsgrupper till stifts- och församlingsnivå kan registreras fram till den 15 april. Det görs genom att fylla in en blankett som skickas till kyrkostyrelsen respektive aktuell stift
Kyrkoval i Svenska kyrkan
- Denna skrivelse handlar ifall kyrkoval inom Svenska kyrkan. För detta allmänna begreppet, se Kyrkoval.
Kyrkovalet är omröstning till dem beslutande instanserna i Svenska kyrkan:
Medlemmar i Svenska kyrkan liksom har fyllt 16 tid och existerar folkbokförda inom Sverige existerar röstberättigade. Valet hålls vart fjärde tid. Sedan Svenska kyrkan tid fick ändrade relationer mot staten, ansvarar kyrkan egen för sina val samt de existerar numera direkta på inom stort sett alla nivåer. Kyrkovalet genomfördes den 19 september , med tretton nationellt deltagande nomineringsgrupper mot kyrkomötet.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Till samt med ägde de direkta kyrkliga valen rum inom oktober identisk år likt de allmänna valen, samt mandatperioden plats från tre år. valdes kyrkofullmäktige till tre tid, medan mandatperioden i dem allmänna valen då ändrades till för att vara fyra år. Därmed kom detta sig för att det arrangerades kyrkliga omröstning i september (fortfarande från de statliga och kommunala myndigheterna) till en period av fyra år, eftersom de allmänna valen ägde rum ursprunglig Syftet fanns att åstadkomma val beneath olika tid framöver samt att övergången från statlig till mer självstyrande kyrka skulle ske med ledamö
Kyrkovalet i Svenska kyrkan
Kyrkovalet var ett val i Svenska kyrkan som genomfördes den 19 september[1][2] Femton nomineringsgrupper ställde upp i valet till det nationella kyrkomötet[3], varav fyra är politiska partier, och elva har varit representerade i kyrkomötet sedan tidigare. Dessutom finns flera lokala nomineringsgrupper som enbart ställer upp lokalt i kyrkofullmäktige och stiftsfullmäktige.
Tidningen Dagen konstruerade en valkompass för att guida röstberättigade inför valet.[4] Utbudet av valkompasser i de allmänna medierna var lågt och intresset för Dagens valkompass blev så stort att den på valdagen överbelastades av de &#; personer som gjorde tidningens test.[5]m7s
Valresultat
[redigera | redigera wikitext]Det slutliga valresultatet för kyrkomötet blev:[6]
- Alternativ för Sverige (AfS), 1,26&#;%, 3 mandat
- Socialdemokraterna (S), 27,50&#;%, 70 mandat
- Borgerligt alternativ (BA), 8,03&#;%, 20 mandat
- Centerpartiet (C), 10,94&#;%, 30 mandat
- Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK), 1,61&#;%, 4 mandat
- Frimodig kyrka (FK), 3,47&#;%, 8 mandat
- Gröna kristna (GK), 0,23&#;%, 0 mandat
- Himmel och Jord (HoJ), 0,60&#;%, 1 mandat
- Kristdemokra