Hörsel och balansnerven
Ljudet kommer in via ovala fönstret
- Via övre trappan, runt toppen på snäckan
- Vidare till undre trappan, ut vid runda fönstret
Vid cortis organ i hinnsnäckan finns nervcellerna som uppfattar vibrationerna i vätskan.
När basilarmembranet vibrerar fyrar nervceller i hinnsnäckan av, och ljudet registreras i hjärnan via hörselnerven.
Snäckan delar upp ljudet i olika toner (frekvenser)
Uträtad modell av snäckan. Vid basilarmembranets tunnare del förstärks höga toner och vid dess tjockare del förstärks låga toner. Det gör att olika frekvenser registreras av olika nervceller, och hjärnan får en komplett ljudbild att tolka.
Balans- och hörselnerven
Balans- och hörselnerven, kranialnerv VIII (latin: nervus vestibulocochlearis) är den åttonde kranialnerven och den specialsensoriska nerv som förser hjärnan med information från balans och hörselsinnet[1]. Nerven utgår från hjärnan mellan pons och medulla oblongata precis medialt om ansiktisnerven (kranialnerv VII) och kommer att löpa tillsammans med denna nerv in i innerörat. Nerven kommer att dela upp sig i två huvudgrenar; vestibularisnerven (för balans) och hörselnerven (cochlearisnerven - för hörsel).
Vid inflammation av vestibularisnerven (så kallad vestibularisneurit) kan stark yrsel, illamående och kräkningar förekomma.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Balansorgan
Balansorgan eller vestibulära systemet återfinns i innerörat där den så kallade hinnlabyrinten tillsammans med de egentliga hörsel- samt balansorganen finns, snäckan samt båggångarna. detta innersta hörselbenet, stigbygeln, sitter fast vid snäckan inom en tunn hinna, detta ovala fönstret. Genom för att denna hinna är många mindre än trumhinnan förstärks ljudet. Snäckan är fylld med vätska (lymfa) samt har en stort antal hörselceller vilket är förbundna med hjärnan genom hörselnerven.
Balansorganet äger till övning att bevaka kroppens varenda rörelser samt lägesförändringar. detta har tre halvcirkelformade rör som kallas båggångarna. dem sticker ut från ett oval säck, cupula.[1] Både säck samt gångar innehåller en vätska och vid väggarna sitter mycket fina sinnesceller.
När man rör huvudet rör sig även vätskan inom rören, dock med enstaka liten eftersläpning. Den relativa rörelsen retar sinnescellerna såsom skickar signaler via balansnerven till hjärnan. Dessa signaler hjälper mot att fokusera synen, då man rör på huvudet.
Hörsel- samt balansorgan skyddas av tinningbenet.