Vad är runslingor
Runsten
- För ortnamn, se Runsten (olika betydelser).
En runsten är en med omsorg utvald sten eller monolit försedd med runor som är inhuggna av en runristare. De flesta är resta i Mälardalen under talet. Exakt vad som täcks av begreppet runsten har varierat – de första banden av Sveriges runinskrifter använder det till exempel även om runristade gravhällar. Numera avses normalt en runristad sten som är avsedd att stå upprest. Fasta stenblock med runristningar kallas runblock och ristningar i berghällar kallas runhällar.
Tid och sammanhang
[redigera | redigera wikitext]Runstenarna tillkom huvudsakligen mellan år och år Runstenar förekommer i hela det nordiska kulturområdet – Sverige, Norge och Danmark, samt i vissa områden med nordiskt inflytande. De äldsta finner man i Norge, som exempelvis Tunestenen, Hogganvikstenen och Einangstenen från talet. De yngre stenarna förekommer framförallt i Danmark och Sverige. Runor användes även långt senare i både Sverige och Norge, men man slutade att resa runstenar före år De absolut flesta runstenarna finns i landskapen kring Mälardalen i Sverige.
Äldre runstenar (före år ) är i allmänhet ristade med runorna ur de
Runor
Runor var nordbornas första alfabet. Bokstäverna alternativt rättare sagt runorna ristades i virke, ben alternativt sten. dem äldsta runristningarna i Norden är ifrån början från vår tideräkning (i landet från talet) och existerar ristade tillsammans ett äldre runalfabet likt hade 24 runtecken. Dessa äldre skrivtecken kallas ibland för urnordiska runor eftersom språket likt talades inom Norden nära den denna plats tiden (ca ) brukar kallas urnordiska.
Runraden kallas "futhark". Varje runa har en namn samt runraden existerar uppkallad efter de sex första runorna. Futharken besitter därmed fått sitt namn på identisk sätt vilket alfabetet, efter de inledande skrivtecknen inom alfabetet (grekerna kallade A och B för Alfa och Beta).
Så här såg de urnordiska runorna ut. Varje runa har en namn samt hela runraden kallas futhark.
Runraden - alfabetet - såg annorlunda ut i dem olika länderna i Norden. Ibland kunde skillnaderna artikel stora.
I start av vikingatiden började enstaka nyare struktur av runskrift tränga undan många från de urnordiska runorna. Den nya futharken hade bara 16 tecken.
Så här såg den vikingatida runraden ut.
Under vikingatiden, särskilt i slutet av perioden, blev detta vanligt för att rista in runor vid stora stenar.
Tid och sammanhang
Runstenarna tillkom huvudsakligen mellan år och år De äldsta finner man i Norge, som exempelvis Tunestenen, Hogganvikstenenoch Einangstenenfrån talet. De yngre stenarna förekommer framförallt i Uppland. Runor användes även långt senare i både Sverige och Norge, men man slutade att resa runstenar före år Runstenar förekommer i hela det nordiska kulturområdet &#; Sverige, Norge och Danmark, samt i vissa områden med nordiskt inflytande. De absolut flesta runstenarna finns dock i landskapen kring Mälardaleni Sverige.Äldre runstenar (före år ) är i allmänhet ristade med runorna ur den äldre futharken, som bestod av 24 tecken. Ofta saknar de ornamentering. Jämfört med vikingatidensrunstenar, som näst