Lkab strejk 1970

Vintern – strejkade närmare 5 arbetare vid det statliga LKAB:s järnmalmsgruvor i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Det rörde sig om en vild strejk som tycktes bryta en lång period av samförstånd på den svenska arbetsmarknaden. Kring strejken bildades en omfattande solidaritetsrörelse. Ett sätt att solidarisera sig med gruvarbetarna var att rapportera från strejken. Över tid har strejken framställts i flera genrer, bland annat dokumentärfilm, rapportbok, samhällsvetenskapligt arbete, bildkonst, lyrik och drama. Numera har strejken en självklar plats i historier om Sverige under talet.

I en ny avhandling från Stockholms universitet undersöker historikern Robert Nilsson Mohammadi hur gruvarbetarstrejken har gjorts meningsfull av dess deltagare och observatörer. Avhandlingen är främst baserad på intervjuer – muntlig historia – med både strejkande arbetare och människor som solidariserade sig med dem. Den analyserar också hur gruvarbetarnas röster vid olika tillfällen har använts för att berätta om gruvarbetarstrejken.

– För mig handlar muntlig historia om att få de historiska aktörernas egna berättelser, men också om att i samtalets form u

50 years since the great miners´ strike

December 11,

It started as a spontaneous protest. On 9 December , 35 workers in Svappavaara stopped work and staged a sit-in at the truck shop as the morning shift was due to början. The next day workers went on strike in Kiruna, followed a day later bygd workers in Malmberget. bygd now nearly 5, workers had gone on a wildcat strike.

There was widespread discontent with the harsh conditions at the mine, and with how the miners were viewed. LKAB had doubled production in ten years and made large profits. Despite the fair wage policy adopted by the Swedish Trade Union Confederation (LO), which sought to close the pay gap in kultur, miners’ wages had not increased to a similar extent. In order to further rationalise the business, an American time-and-motion study system had been introduced – UMS – which had been used in the American car industry. Every element of work was time-measured and evaluated. The struktur came to be called “without food soon” or “ultramodern slavery”.

Monthly pay instead of piecework pay

The strikers’ demand was monthly pay instead of piecework pay. The miners wanted to abolish the “monitoring of work

LKAB

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) är en gruvdriftskoncern, ägd av svenska staten, grundad med järnmalmsbrytning i Kiruna och Malmberget som huvudsaklig verksamhet. Huvudkontoret ligger i Luleå, Norrbotten. LKAB förädlar sin järnmalm till pellets (tidigare även kallade kulsinter) samt fines, innan den levereras. LKAB levererar sina produkter till ståltillverkare för vidare förädling, bland annat till SSAB i Luleå. LKAB har åtta dotterbolag: LKAB Berg & Betong AB, LKAB Fastigheter AB, LKAB Kimit AB, LKAB Malmtrafik AB, LKAB Mekaniska AB, LKAB Minerals AB, LKAB Nät AB och LKAB Wassara AB.^[2]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

År hittades magnetit i Masugnsbyn. Enligt sägnen upptäckte bonden Lars Larsson från Junosuando den magnetiska järnmalmen under en ekorrjakt i området Hans järnskodda pilspets fastnade vid ett stenblock. I december fick Arendt Grape tillstånd att nyttja malmen i området. Året därpå påbörjades bruksrörelsen. byggdes en stångjärnshammare åtta mil därifrån, vid Kengisforsen i Torne älv, dit tackjärnet skickades för vidareförädling. Bebyggelsen som växte upp kring masugnen fick namnet Junosuando masugnsby, som senare blev bar