Individen i gruppen
Individers och gruppers identitet och relationer
Introduktion till ämnesområdet Individers och gruppers identitet och relationer. Avsnittet innehåller också sex underkategorier: Arbete och boende | Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer | Sexualitet, könsroller och jämställdhet | Sveriges nationella minoriteter | Sveriges befolkning, migration och integration | Rasism och främlingsfientlighet
Texten här nedanför handlar framförallt om ungdomars och gruppers identiteter, livsstilar, relationer och sociala livsvillkor. Här berörs även familjen och olika samlevnadsformer.
Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.
Vem är du?
Begreppet identitet kan verka enkelt och självklart. Ibland säger man att det är "min identitet" och menar då alla de saker som gör att en person är unik. Men vad består egentligen en människas identitet av?
Grovt förenklat kan man säga att din personliga identitet består av en rad olika attribut (kännetecken) som kropp, var du bor, åsikter, hur du pratar och liknande. Men identiteten omformas hela tiden. Du är idag en annan människa än för bara några månader sedan eftersom myc
Formella och informella grupper
Man brukar skilja mellan informella och formella grupper. De formella grupperna kännetecknas av att de bildas utifrån specifika syften, har en utsedd ledare och att individerna tvingas in i dem. Gruppmedlemmarna i en formellgrupp tilldelas in tillhörighet medan medlemmar i informella grupper känner sin tillhörighet. De informella grupperna bildas spontant pga sociala behov hos medlemmarna.
Exempel på formella grupper är:
Svenskar, fotbollslag och arbetsteam
Exempel på informella grupper är:
Kompisgrupperna i en gymnasieklass, grannar som faktisk umgås med varandra och arbetskamrater som går ut på lunch tillsammans
Ibland är det svårt att skilja de formella och informella grupperna åt eftersom att de formella lätt övergår till att även vara informella. Man kan ju först bli intvingad i en grupp och sedan börja känna en tillhörighet till densamma. Gruppens syften kan också utvecklas och bli fler än vad de ursprungligen var då gruppen formellt bildades.
Primärgrupper och referensgrupper
Förutom indelningen mellan formella och informella grupper så brukar vi namnge andra typer av grupper, två sådana exempel är referensgrupper och primärgrupper.
Allt vi lär oss, lär vi oss i sociala sammanhang. Alltså det ni lär dig gällande vem du existerar och hur du bör agera inom en situation lär ni dig inom en interaktion med andra människor. Därför blir dem grupper oss tillhör samt den traditioner vi växer upp inom av största vikt i enlighet med detta perspektiv. De kulturella minnen såsom nedärvs inom generationer samt det tungomål som ni växer upp med blir väldigt aktuellt i detta perspektiv eftersom att man menar för att språket samt symboler ni vant dig med vid ett sätt vuxit tillsammans med tanken under din uppväxttid.
Viktigt för att påpeka existerar även gruppen är enstaka del från oss dock vi får inte heller glömma för att vi existerar en sektion av gruppen. Det betyder att gruppen påverkar oss men för att även oss påverkar gruppen.
Fördelar med perspektivet
De flesta psykologiska teorier handlar om människan som individ. Det sociokulturella perspektivet menar att människor aldrig existerar bara individer utan dem är individer i grupper och sociala sammanhang. Människan är inom grunden en flockdjur alltså sociala varelser och detta är inledningsvis tillsammans tillsammans andra såsom vi verkligen blir människor.
Människor är sällan ensamma dem är ett del från ett samhälle och angående vi önskar veta hur de enskilda individerna fungerar måste oss därför