Skiljeman domare

Emellertid synas goda skäl prata för enstaka annan perception av rättsförhållandet mellan parter och skiljemän. Enligt denna, som torde vara tämligen allmänt omfattad i främmande rätt samt som haft förespråkare jämväl i svenskfinsk rättsvetenskap, handla samtliga skiljemän, av vem de än utsetts, å båda parternas vägnar. […] Denna fras synes även ha omfattats av svenska domstolar inom några från dem avgjorda mål.1

Det nya synsättet kom i lagen till formulering bl.a. genom att parterna gjordes solidariskt ansvariga på grund av ersättningen mot samtliga skiljemän. En skiljemans lika ansvar mot båda parter till sitt uppgift som domare skulle motsvaras av lika ersättningsansvar till parterna mot skiljemannen. Kravet på opartiskhet och oberoende är även detsamma, oavsett hur skiljemannen har utsetts (numera 8 § skiljeförfarandelagen).
    Svensk korrekt har sedan länge identisk inställning såsom för engelsk skiljedomsrätt äger sammanfattats därför här inom en inflytelserik kommentar:

Finally we must emphasise that whatever may be the rights and duties of the arbitrator, they are owed equally by and to both parties, even in those references where each of the two arbitrators fryst vatten nominated bygd one of the parties. The right to

Ett skiljeförfarande består av flera steg, men har sin början i parternas val att ta in en skiljeklausul i sitt avtal. Redan där har parterna möjlighet att göra olika ställningstaganden. Nästa steg i en skiljetvist handlar om själva förfarandet. Ett skiljeförfarande avslutas oftast med en slutförhandling. Slutligen meddelas en skiljedom. Varje steg i denna process kräver sina överväganden och har sina utmaningar.

Den e november har vi samlat några av de främsta praktikerna i Sverige som arbetar med skiljeförfarande för att belysa utmaningar och aktuella frågeställningar kopplade till de olika stegen av skiljedomsprocessen. Det blir även tid att blicka framåt och diskutera trender inom området.

Dagen riktar sig till bolagsjurister, domare, advokater och andra med ett intresse av tvistlösning och trender på området.

Varje pass kommer att bestå av en presentation och ett avslutande panelsamtal med inbjudna paneldeltagare.

Skiljeavtalet

Skiljeavtalet väcker ständigt nya frågor och under det här avsnittet kommer vi att analysera en del av dem. &#; Var går gränserna för skiljeavtalsbundenhet? &#; Spelar det någon roll för skiljeförfarandet hur skiljeavtalet utformas? &#; Vilka

Domares bisyssla som skiljeman
Rådande ordning gör det svårt för parter i skiljeförfaranden att utse domare till skiljemän. Enligt vad som utvecklas i det följande är detta olämpligt. Det är önskvärt att den översyn av bland annat domares bisysslor som pågår för närvarande leder till att svårigheterna undanröjs. Domstolsverket har i sin författningssamling lämnat information om domares bisysslor (DVFS B 43). I punkt behandlas uppdrag som skiljeman. Där anförs:

Det torde sällan föreligga några betänkligheter mot att en domare åtar sig att vara ordförande i skiljenämnd eller ensam skiljedomare []. Stor försiktighet bör dock iakttas när det gäller att motta uppdrag av enskild part att ingå i skiljenämnd. Visserligen skall även en skiljeman som utsetts av part döma objektivt [] men ändå kan ett sådant uppdrag ibland vara ägnat att hos andra väcka föreställningen att domaren kommer i ett visst beroende av den part som utsett honom till skiljeman. []

Dessa riktlinjer följs dock inte slaviskt av alla domare. Några domare, men troligen ganska få, åtar sig uppdrag som partsutsedd skiljeman utan att i förväg ha inhämtat ”godkännande” i form av s.k. bisysslebesked.
    I förstone