Reporäntan euro

The content available on our site is the result of the daily efforts of our editors. They all work towards a single goal: to provide you with rich, high-quality content. All this is possible thanks to the income generated by advertising and subscriptions.

By giving your consent or subscribing, you are supporting the work of our editorial team and ensuring the long-term future of our site.

If you already have purchased a subscription, please log in

Reporänta

Reporänta är den ränta som en marknadsbank kan låna eller placera till i nationens riksbank, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan påverkar marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta.[1] Ordet reporänta kommer av "repo", vilket är en engelsk term för repurchase agreement, 'återköpsavtal'[2].

Styrränta är en centralbanks främsta styrmedel för att indirekt påverka inflation och efterfrågan i ekonomin. Påverkan på inflationen åstadkoms genom det som kallas transmissionsmekanismen via flera olika kanaler såsom korta och långa realräntor, växelkursen och mängden krediter. Påverkan sker med olika grad av fördröjning.

Marknadens mekanismer innebär att högre räntor ger lägre inflation och vice versa. Riksbanker har generellt i uppdrag att sträva efter att hålla en stabil inflation och använder då reporäntan som verktyg. Om en riksbank gör bedömningen att inflationen är på väg upp kan den höja reporäntan vilket snabbt gör att alla andra bankers räntor också stiger. På så sätt hålls inflationen nere. Reporäntan är även en påverkande faktor för den nationella valutans växelkurs. Allt annat lika blir det mer attraktivt för i

  • reporäntan euro

    • Styrränta

    Vad är styrräntan

    Styrräntan, eller reporäntan som den tidigare kallas, är den ränta såsom Riksbanken tar ut då den lånar ut valuta till dem kommersiella bankerna i landet. Den existerar ett centralt verktyg inom Riksbankens penningpolitik och påverkar hela ekonomin, från hushållens bolåneräntor mot företagens investeringsbeslut. Riksbanken använder styrräntan på grund av att styra inflationen, alltså den allmänna prisökningstakten inom ekonomin. Målet är för att hålla inflationen på cirka 2% per år, vilket anses artikel en nivå som bidrar till finansiell stabilitet. angående inflationen existerar för upphöjd, kan Riksbanken höja styrräntan. Detta fullfölja det dyrare för banker att låna pengar, vilket i sin tur leder till för att det blir dyrare på grund av företag samt hushåll för att låna. då lånekostnaderna stiger, tenderar konsumtionen och investeringarna att minska, vilket sänker efterfrågan samt därmed dämpar inflationen. Omvänt kan Riksbanken sänka styrräntan när inflationen är på grund av låg alternativt när ekonomin behöver stimuleras. En lägre styrränta utför det mer prisvärd att låna pengar, vilket kan öka konsumtionen samt investeringarna inom ekonomin. Detta kan bidra till för att höja inflationen till önskad nivå. Riksbanken justerar styrräntan v